Oud Beersel Oude Gueuze Vieille är en lambic öl från öllandet Belgien. Lambic innebär att ölen är spontanjäst och kommer från Belgien. I helgen provade jag Oud Beersel. En vackert balanserad och härligt syrlig lambic. Redan vid första sippen kändes hantverket bakom denna trevliga öl. ”Oud Gueuze” är ett begrepp som endast får användas när en ospeciferad mängd lambic med minst tre års lagring har använts i blandningen. Ja, blandningen….Denna öl är nämligen blandad av olika åldrar av lambic. Hantverket påminner en aning om hur tillverkningen av Champagne eller mousserande vin enligt den traditionella metoden går till. Ölen tillverkas som vanligt med spontanjäsning. Sedan blandas olika åldrar på flaska där en andra jäsning startar med hjälp av de yngre ölsorternas fortfarande aktiva jäst.
När jag kikade på flaskan under kvällen upptäckte jag ett mycket roligt bäst – före datum. 2030 går ölen ut. Detta bevisar att just Gueuze öl lämpar sig för lagring. Kanske ska vi köpa några och spara? Det vore trevligt att pröva en som legat några år. Jag tror till och med att den kanske blir bättre med tiden. Ölen var mycket god men dock en aning diskret. Kanske är den mer öppen nästa år?
För er öldrickare som helst inte vill ha det där vita vinet ni alltid får till fisken så rekommenderar jag att ni prövar en lambic nästa gång. Den här ölen kommer att passa utmärkt till fisk, skaldjur och ljust kött med lätta och syrliga tillbehör…..Mums!
Spontanjäst betyder för övrigt att ölen inte har tillsatt jäst utan att det är bryggeriets egen inhemska jäst som angriper drycken och startar en jäsningsprocess.
Bryggeriet har lång historia…redan 1882 startade det men har genom åren öppnats och stängts, men är idag ett aktivt bryggeri men dock inte Belgiens mest kända.
I helgen brakar det loss och det stora flertalet producenter från Valpolicella låter oss konsumenter smaka på den nya årgången 2007. Det är naturligtvis intressant att lyssna på den sammanfattning som redogör för hur vädret påverkat hela säsongen; när skörden inleddes och när den avslutades och vilka genomsnittsvärden man uppmätt av socker, polifenoler osv. Om någon av er har vägarna förbi, står jag där på söndag och förklarar vinerna från Cantina Valpolicella Negrar.
Välkomna!!!
Freixenet.
I augusti besökte jag Spanien, Barcelona och då självklart också Freixenet. Freixenet är en av Spaniens största exportörer av Cava. Cava är mousserande vin gjort på de inhemska druvorna Xarel-lo, Macabeo och Parellada men det förekommer även andra druvor i tillverkningen. Vi valde att boka ett besök på Freixenet så att vi kunde få titta på produktionen. Servicen på plats var helt fantastisk. En engelsktalande guide visade oss runt i hela byggnaden och vi fick se bilder på hela produktionen och även en film om Freixenets historia. I slutet på rundturen fick vi åka med ett supergulligt litet turist tåg genom lagerutrymmena. Stora berg med flaskor lockade våra gommar vid sidorna om oss. Efter den guidade turen fick vi gå till en provningsstation där de bjöd på Freixenets husvin. Innan vi gick på guidningen hade vi stått och pratat med provningsledaren så efter lite kommunikation började han plocka fram flaska efter flaska som vi fick provsmaka. Tillslut fick vi pröva Freixenets prestige vin och det var helt fantastiskt. Mmmmm…..
Om man vill ha ut så mycket som möjligt av vad det än är så rekomenderar jag verkligen att prata. Man kan prata sig till det mesta. Det gäller bara att våga ta för sig och berätta om sig själv och andra.
Vid besöket ute bland vingårdarna hade vi hoppats på att besöka fler vingårdar än bara Freixenet, men i princip alla hade stängt. Augusti är tydligen deras semester månad så det var inte så mycket att göra åt. Men ska ni någon gång åka ut bland vingårdar i världen så rekommenderar jag att ni bokar möte med dem eller åtminstone kollar upp öppettiderna.
Men men, Freixenet var i alla fall mycket tillmötesgående och bjöd på ypperlig service och underbart bemötande.
Ja, vad gör man i Spanien? Allt!?! Barcelona, Barca, you name it. Sta´n har verkligen allt. Kultur, historia, storstadskänsla, värmen, badet och framförallt….MATEN och inte minst….VINET! Halleluja moment om och om igen. Min gom har fått besök av upplevelser, amuse bouche och flytande gastronomiska härligheter.

Det bästa med Barcelona är, att det jag är ute efter, ä billigast, och då menar jag maten och vinet. Bra är också priserna på kollektivtrafik. Ja, Ja. Annars ligger priserna i övrigt på lite under Sveriges fantastiska prissättning. Barcelona är en sådan underbar plats, så jag tror att den kan besökas om och om igen. Vart man än öppnar ögonen i staden så ser man något vackert. Aahh!!! I miss…..Bra att veta är dock att Engelska inte är det lättaste språket att leta sig fram med i Spanien. Det går, men en Spanskakurs? Ja tack! Efter mitt besök i Barcelona och Spanien har jag fått en otrolig mersmak och landet bjöd mig även på en ögonöppnare. Att prova Spanska viner i skolan är inte i närheten av att prova dem i Spanien, är ett land där man…..
Åk dit och gör din egen fortsättning. (Jag rekomenderar det verkligen).
Några veckor innan examen hölls en fantastisk måltid i grythyttans lokaler för sommelierklassen. Vi avnjöt flertalet goda rätter med välsmakande drycker till. Då kändes det som att det var lång tid kvar till examen men så vips så var vi där. Tidig morgon med fanfarer och trumpeter, trumvirvlar och flaggor. En lång parad vandrade ståtligt genom grythyttans idyll. Jag är oerhört tacksam för att vi studenter i grythyttan får en så vacker examen jämfört med många andra skolor i Sverige. Det är ju ändå något som bör firas ordentligt, eller???
På väldigt kort tid har mycket förändrats och att man tagit examens känns ända in i ådrorna. Livet är fullt av trevliga moment om än så stressiga. Nya och gamla jobb som är trevligt att komma tillbaka till eller lära känna. Men inte nog med det. En morgon ringde Ulricehamns tidning upp och ville göra reportage. Självklart tänkte jag!!! Det är ju så roligt att få dela med mig av min största passion och fritids intresse. Samma dag som reportaget publicerades ringde istället Sveriges radio upp och ville ha lite tips inför midsommaren. Så direktsänd radio och reportage i tidningen under samma vecka är stressigt, men jag ska inte klaga, det är ju fantastiskt roligt och det ger mig fina möjligheter. I radion tipsade jag bland annat om en bål. Receptet finner ni nedan:
• 1 flaska vitt, gärna en Nya Zeeländsk Sauvignon Blanc på grund av dess ofta karaktärer av fläder och krusbär
• 1 dl koncentrerad flädersaft (gärna hemgjord)
• 1 dl Cointreau (citruslikör) eller tripel sec för billigare alternativ
• 1/2 dl persikolikör
• Pressa gärna i saften från två 2 limefrukter
• Garnera med limecirklar & färska myntablad.
• För att få med alla (utom en) grundsmaker så blanda i 1-2 tsk vanligt salt. Detta balanserar upp drycken. Syra får vi från vinet och limen, beska från myntan och sötman från likörerna, så lite salt sätter pricken över i.
• När alla gäster tagit bål kan man toppa gästernas glas med antingen mineralvatten (gärna lokalt, eller än bättre gjort i soda stream) eller något billigt mousserande vin. Hinner man inte servera gästerna kan man gott och väl hälla i bubblet direkt i bålen men då finns risken att de efterlängtade bubblorna inte når alla gommar.
Noma, världens bästa restaurang!
Restaurangen Noma blev i år utsedd till världens bästa restaurang. Förra året på våren var jag där och utförde min praktik. Vilken upplevelse! Noma ligger i Köpenhamn, i området Christianshavn. En liten hamn med omgivningar som nästan påminner om ett industriområde. När jag och min vän åkte dit första dagen, satt vi på tåget och läste kupé. I tidningen fann vi en artikel om Noma, om att de var den tionde bästa restaurangen i världen. Vi båda var pirriga inför vår praktik, på en så omtalad restaurang. Vi tog metron ut till Christianshavn och började sedan leta. Det tog en bra stund innan vi hittade Noma. Noma ligger nämligen i ett stort, gamalt lagerhus som ser mer ut som ett flervåningsmuseum än en restaurang. Väl inne i restaurangen ändrades vår uppfattning. Inredningen är väldigt nordisk och rustik, med mycket trä i olika färger, skinn, stora balkar men ändå väldigt avskalat. Otroligt vackert. Att vara på Noma och få ta del av deras enorma kunskaper har för mig varit jätte spännande och lärorikt. Människorna är helt underbara och mycket seriösa med vad de arbetar med.
Maten är rena konsten. Här stämmer verkligen uttrycket att ögat äter först. Maten är så vacker att jag inte kan beskriva det med ord. Här har man tänkt på varenda liten detalj. Vissa gånger kunde jag inte se vad det var på tallriken förrän någon berättade det för mig. Maten är väldigt inspirerad av vad det Nordiska köket har att bjuda på, och man tar verkligen vara på så mycket som möjligt av varje råvara. Servicen är också den fantastisk. Här är det service ända ut i fingertopparna och personalen arbetar verkligen med gästen i fokus. Noma är helt enkelt en fantastisk restaurang med fina upplevelser att bjuda på. Jag rekommenderar verkligen att man åker hit och njuter någon gång. Förra året blev Noma den tredje bästa restaurangen i världen, och i år har de blivit utsedda till den bästa restaurangen i världen och har idag två stjärnor i Guide Michelin. Deras utveckling har gått väldigt fort. Är man sugen på att åka hit så ska man boka bord i tid (gärna ett par månader innan, om inte mer), speciellt nu när de är bäst i världen!!!
WOSA Sommelier Cup
WOSA Sommelier Cup är en tävling för sommelierer runt om i världen. Tävlingen handlar om Sydafrika och dess viner, och semifinalerna består av ett omfattande teoretiskt prov om producenter, viner, tillverkning och områden med mera. De består också av en blindprovning av sex viner, tre vita och tre röda. När jag fick inbjudan till tävlingen tyckte jag det lät superroligt och spännande. Jag hade aldrig tävlat i någon sommelier tävling innan. SM finalen hölls på Vin Nordic i april och anordnades självklart av WOSA (Wines of South Africa). Innan tävlingen fick varje deltagande hemskickat fantastiskt material bestående av böcker och broschyrer med mera. Att bara få ta del av detta vackra material kändes som en vinst. Inför tävlingen försökte jag studera materialet så gott jag kunde, men i kombination av mycket arbete i skolan och mina arbetsplatser och engagemang utanför skolan, fick tävlingen inte så stor plats som jag hade önskat. Väl inne på Vin Nordic var mässan helt fantastisk. Att bara strosa omkring där en dag är alldeles för lite. Det finns så mycket att se, prova och lära sig där. Dessutom var jag otroligt fokuserad på tävlingen och kunde inte riktigt njuta av allt gott innan tävlingsmomentet var över. När det var dags fick alla deltagare följa med in i ett avskilt rum där vinprovning och teoretiskt prov var framdukat som en vacker måltid. Nervositeten steg ännu mer när jag öppnande provet. Det var väldigt omfattande och svårt men jag bestämde mig för att göra mitt bästa, men jag valde ändå att lägga mest fokus på vinprovningen. När tävlingsmomentet var färdigt kunde jag slappna av i två timmar på mässan innan vinnaren skulle koras. När det var dags för prisutdelning fick alla deltagande samlas på scen och vinnaren avslöjades, tillsammans med varsitt glas av Simonsig mousserande. Tyvärr vann jag inte, men jag kom tvåa. Att komma tvåa i SM i en sommelier tävling betyder otroligt mycket för mig. Jag är supernöjd, även om jag inte fick åka till Sydafrika. Tävlingen har verkligen fått upp suget på att fortsätta tävla, den har inspirerat mig, lärt mig väldigt mycket och stärkt mitt självförtroende att göra liknande saker i framtiden. Jag är jätte glad och tvåa är inte så dåligt trots allt, jag kunde ju faktiskt kommit sist…….
Jag är jätteglad över att få börja blogga här på vinportalen. se
Lite innan påsk träffade jag grundaren och personalen på vinportalen och vi hade en trevlig frukost i deras lokaler belägna i lilla idylliska Ulricehamn. Mötet var mycket givande och det var fantastiskt trevligt att möta dessa trevliga människor på vinportalen. Jag kommer själv ursprungligen från Ulricehamn, så självklart tyckte jag det var roligt att delta i något som kommer från min egen hemstad. Jag bor inte kvar där för tillfället, eftersom jag just nu studerar till sommelier vid restaurang och hotell högskolan i Grythyttan. Det vore roligt om Ulricehamn kunde bli lika gastronomiskt som lilla Grythyttan är. Ulricehamn har ju ändå en liten del att bjuda på än så länge. Till att börja med så har vi ju självklart vinportalen. Dessutom finns det en ”nyöppnad” restaurang mitt i sjön Åsunden med inriktning mot fine dining. Det finns också ett flertal restauranger, där ibland min ena arbetsplats Bryggan, en mysig ala carte restaurang precis vid sjön. Dessutom finns Wernersons ost, där tillverkar de egna mycket goda ostar. Lite norr om Ulricehamn finns även en nischad köttbutik/restaurang som har inriktat sig på viltkött. Den heter westvilt och har ett mycket gott julbord, ja gastronomin finns men är ännu inte så etablerad. Men men drömma kan man ju.
Här var lite om mitt ursprung, min hemstad Ulricehamn.
Att Kanada är bra på hockey är ingen direkt nyhet. Bara de inte klår Tre Kronor i den snart stundande matchen. Många av oss minns också Wayne Gretzky som ursprungligen kommer från Toronto och vann flera Stanley Cup pokalar. Han har investerat en del av sin förmögenhet i ett vineri från Ontario nära Niagarafallen som han givetvis har döpt till ”No. 99 Estate” efter numret på tröjan som har bar under sin hockeykarriär. Vinet jag provar heter Meritage 2006 79 poäng och det är ett mediokert vin. Ontario har ett milt väder där det sommartid kan nå upp till 30 grader. På vintern kan det dock gå ner till minus 20 och vädret gör det inte lätt för de som vill odla druvor i detta område. Det vin som de flesta producerar är Eiswein med tanke på klimatet. Jag är dock ingen större vän av Eiswein över huvud taget och ville därför smaka på en mer traditionell druvblandning inom vinvärlden, nämligen den på Cab Sauv, Merlot och Cab Franc. Inte särskilt uppfinningsrikt men dock kommersiellt intressant. Det som är en fördel när man närmar sig ett vin där man inte har smakat andra viner från samma region är att man saknar referenser. Man är på sätt och vis nollställd och man kan därför utvärdera vinet för vad det är. Låt mig här i ärlighetens namn säga att vinet smakades med kompisar uppe i dolomiterna (Solda på 2800 m.ö.h.) vilket kan spela in. Syre kvantiteten är lägre där uppe och man är generellt på bättre humör när man har åkt skidor en hel förmiddag under gassande sol samt intagit den så obligatoriska wienerschnitzeln. Vinet besitter dock en varm och komplex doft med körsbär, kryddor samt fräscha örtinslag. Smaken bjuder på en ren frukt, något rak men trevlig med uppfriskande syra. Medellång eftersmak. Ett ärligt vin med god uppsåt men blir kanske något ”mainstream”. Jag fick betala $ 18,95 CAD vilket i svenska kronor motsvarar 131 kr. För 131 kr kan jag på systemet få tag på mycket bättre viner. Det samma gäller här i Italien. Däremot passade vinet ypperligt till maten och min tupplur i solstolen vittnade om detta!

Meritage 2006 provades i skidorten Solda.
Så är vi i julens varma famn och det är dags att summera vårt intagande av vin. Italiensk julmat är inte riktigt lika rik och omfattande som svensk julmatstradition. Här äter man tortellini i hemmagjord buljong, linser i olika tappningar, tagliatelle med tryffel eller svamp eller valfri sås samt cotechino. Cotechino är en kaloribomb i form av en slags korv där grisens tarmar agerar korvens “skinn” som fylls med de magrare delarna av grisen, ister, svål, kryddor och aromatiska örter. Känn på den!!
I år har mitt fokus legat på vita viner samt en Pinot Noir.
Etienne Sauzet Puligny-Montrachet “Les Perrières” 2007
Fantastisk livlig, krispig och strukturerad med trevliga fattoner som är välintegrerade i vinets stomme. Ett vin som tar för sig och som lätt kunde matcha cotechino med linser! Ett stort Bourgognevin med en slående elegans och jag är glad att jag har 2 flaskor till i källaren.
Sauvignon Blanc Martinborough Fortnum & Mason 2008
Inköpt i London i höstas och detta är deras egen “husetikett” och blev snabbt en personlig favorit. Den har det man begär av en Nya Zeeländsk Sauvignon Blanc och är billigare än en Cloudy Bay men kvalitetsmässigt spelar de i samma liga. Vinet har dofter av citrus, tranbär och är väldigt aromatisk för sin genre. Väldigt ren och snygg i munnen med en generös smakprofil.
André Renaud Chambolle-Musigny 1991
En total överaskning! Denna flaska var en present från kompisar i Schweiz och jag måste säga att detta är ytterligare ett bevis på Pinot Noirdruvans kapacitet att åldras värdigt. Det som är intressant är att stora rödviner gjorda på Pinot Noir kan vara svåra att urskilja i en blindprovning. Dvs, om man provar dem blint kan det vara svårt att säga om vinet i fråga är vitt eller rött. Detta därför att äldre Pinot Noir viner spelar nästan bara på finess, elegans och den maffiga struktur som kan vara ett kännetecken i ett ungt rödvin har försvunnit och gett vika för mer eleganta inslag som i vissa fall är mer typiska för ett stort vitvin. Väldigt trevligt vin som kombinerades med ugnsgrillade lövbiffsrullar med speck och taleggio-ost.











